Legering betydelse

Ordet Legering används inom materialvetenskap och metallurgi för att beskriva processen där två eller flera metaller blandas för att skapa en ny metall med önskade egenskaper.

Exempel på användning

• Legeringar används ofta inom metallurgi för att förbättra materialegenskaperna.
• En vanlig legering är brons, som består av koppar och tenn.
• Rostfritt stål är en legering av järn, krom och kol.
• Legeringar kan ha olika egenskaper beroende på vilka metaller som ingår.
• Legeringar kan vara hårda, slitstarka eller korrosionsbeständiga.
• Aluminiumlegeringar används inom bland annat flyg- och bilindustrin.
• Kvicksilver används som legering med andra metaller för att sänka smältpunkten.
• Legeringar kan även användas inom smyckestillverkning för att skapa unika färger och egenskaper.
• Ädelmetaller som guld och silver kan legeras med andra metaller för att öka hårdheten.
• Legeringar spelar en viktig roll inom många olika industrier och tillverkningsprocesser.

Synonymer

• Metallblandning
• Metallegemang
• Metallförbindelse
• Metallkomposit

Antonymer

• Ren metall
• Oren metall
• Sammanblandning
• Separat metall

Etymologi

Ordet legering härstammar från det franska ordet alliage, som i sin tur kommer från det latinska ordet alĭāre, vilket betyder att blanda eller sammansätta olika metaller. I svenska används ordet legering för att beskriva processen med att blanda olika metaller för att skapa en ny metall med önskade egenskaper, såsom styrka, korrosionsbeständighet eller formbarhet.

Arabesk • Indikera • Besitta • Vilken • Epistel • Irritera • Stomme • Elev • Utan omsvep • Fullblod •