Kollaps betydelse

Ordet kollaps på svenska betyder en total sammanbrott eller sammanfall av något, vanligtvis hänvisar det till en plötslig och fullständig förlust av kontroll eller styrka. Till exempel kan man säga att en byggnad kollapsade eller att en person drabbades av en kollaps.

Exempel på användning

• Kollapsen av ekonomin var oväntad.
• Förödelsen efter kollapsen var omfattande.
• Kollapsen av bron skapade trafikkaos.
• Samhället stod inför en total kollaps.
• Efter kollapsen uppkom en känsla av kaos.
• Kollapsen av företaget var en chock för många.
• När systemet kraschade ledde det till en total kollaps.
• Räddningstjänsten arbetade intensivt efter kollapsen.
• Kollapsen av vårdsystemet var förödande för många.
• Effekterna av kollapsen inverkade på hela samhället.

Synonymer

• Sammanbrott
• Nedgång
• Haveri
• Krasch
• Katastrof
• Fall

Antonymer

• Stabil
• Orubblig
• Beständig
• Trygg
• Hållbar

Etymologi

Ordet kollaps härstammar från det latinska ordet collapsus, som betyder falla samman eller kollapsa. I svenska används ordet kollaps för att beskriva en plötslig och dramatisk sammanbrott eller nedgång, oftast inom ekonomi, hälsa eller samhälle. Ordet kan också användas mer bildligt för att beskriva en total oförmåga att fungera eller agera på ett normalt sätt.

Underlik • Vinscha • Gyttjig • Stallkarl • Strobe • Mankemang • Deppig • Flygbrev • Toga • Bunkra •