Kluns betydelse

Ordet kluns på svenska kan användas för att beskriva någon som är klumpig eller oförsiktig. Det kan också användas för att beskriva något stort och otympligt. Till exempel kan man säga Han är en riktig kluns när det gäller att hantera glas eller Jag snubblade över en kluns av en sten på vägen.

Exempel på användning

Kluns är ett ord som används i vissa dialekter för att beskriva en klumpig eller klumpig person.
När jag går för fort, tenderar jag att kluns mot saker omkring mig.
Det är viktigt att vara medveten om var du går så att du inte klunsar in i någon annan.
Min vän är känd för att klunsar runt när hon är trött eller distraherad.
Att kluns vid höga hastigheter kan vara farligt och leda till olyckor.
När barnen är för upphetsade, tenderar de att klunsar runt och skratta högt.
Att undvika att kluns är en del av god manér och respekt för andra.
För att undvika att klunsa mot möbler, se till att rummet är väl upplyst.
En kort stund av distraktion kan leda till att du klunsar in i något oväntat.
Att kluns in i någon annan kan vara pinsamt och göra att du känner dig generad.

Synonymer

Tafatt
Korkad
Befryndad
Dum
Korkad
Fumlig

Antonymer

Röra sig smidigt
Löpa
Gå
Springa
Rusa

Etymologi

Ordet kluns härstammar från tyskans kluns, som betyder kubbe eller träbit. På svenska används kluns oftast som ett slanguttryck för en otymplig eller klumpig person. Det kan också syfta på en klumpig eller klösig föremål, såsom en stor och otymplig sko. Ordet har använts i svenskan sedan slutet av 1800-talet.

Schackel • Iktyolog • Lappri • Gas • Entydigt • Naturvetare • Optimistisk • Fralla • Vindby • Successivt •