Kantig betydelse

Ordet kantig i svenska språket beskriver något som har hårda och tydliga kanter, eller som betecknar en person som är lite stram, rättfram eller oreflekterad.

Exempel på användning

• Den kantiga kubiken skiljer sig från de andra geometriska formerna.
• Hans kantiga attityd kan ibland göra det svårt att kommunicera med honom.
• Hon hade en kantig stil som stack ut från mängden.
• Det är viktigt att vara öppen för olika åsikter, även om de kan verka kantiga till en början.
• Kantiga konflikter kan ibland vara svåra att lösa på ett konstruktivt sätt.
• Formen på den nya byggnaden är ganska kantig och modern.
• Jag gillar den kantiga designen på den nya bilden.
• Hans kantiga skämt kan ibland uppfattas som sårande av andra.
• Den kantiga chefen var känd för att vara sträng och krävande.
• Även om hennes åsikter kan verka kantiga, så är hon ändå öppen för diskussioner.

Synonymer

• Vass
• Skarp
• Spetsig
• Rak
• Hörnig

Antonymer

• Slät
• Rundad
• Len

Etymologi

Ordet kantig härstammar från substantivet kant, vilket betyder den yttre gränsen eller sidan av något objekt. Adjektivet kantig används för att beskriva något som har skarpa kanter eller hörn, vilket kan ge associationer till något fyrkantigt eller obearbetat. Att beskriva någon eller något som kantig kan även syfta på en person eller föremål som är rå och opolerad i sitt sätt eller utseende.

Enlighet • Slagsida • Curla • Sona • Arbetare • Bada • Pannben • Matsal • Mon • Floddelta •