Horisont betydelse

Ordet Horisont på svenska refererar till den linje där himlen möter jorden när man tittar ut i fjärran, vanligtvis sett som en linje i horisonten. Det kan också användas i mer överförd betydelse för att beskriva gränserna eller omfånget av något, exempelvis inom vetenskap, konst eller planer för framtiden.

Exempel på användning

Horisonten är den linje där himlen möter marken.
När solen går ned i horisonten blir himlen målad i vackra färger.
Om du tittar mot horisonten kan du se båtar segla förbi.
Att titta ut över horisonten ger en känsla av oändlighet.
Horisonten är som en gräns mellan jorden och himlen.
Blå himmel möter havets horisont på sommardagar.
Horisonten verkar aldrig riktigt nås när man följer den med ögonen.
Att måla horisonten i en målning kräver precision och skicklighet.
När natten faller får horisonten en mystisk siluett mot den mörka himlen.
Horisonten är en symbol för nya möjligheter och framtidens äventyr.

Synonymer

Horisontlinje
Sikträcka
Horisontal
Skymningslinje
Vidsträckt

Antonymer

Vertikal
Lodrätt
Upp och ner
Sidled

Etymologi

Ordet horisont härstammar från latinets horizontem, som i sin tur kommer från det grekiska ordet horizontes (kyklos), som betyder avgränsande cirkel. Bokstavligen betyder horisont den linje där himlen möter jorden, som skapar en synlig gräns eller avgränsning i landskapet. Ordet används även i överförd betydelse för att beskriva en persons synfält eller uppfattning av omfattningen av något.

Legga • Marmorera • Idiosynkratisk • Jamande • Munsbit • Flygbrev • Politess • Stele • Jovial •