Altar betydelse

Ordet Altare på svenska refererar till en plats för religiösa ceremonier och offer, vanligtvis inom en kyrka eller tempel. Altaret brukar vara en förhöjd plattform eller bord där präster eller andra religiösa ledare utför ceremonier.

Exempel på användning

• Altaret är en plats för religiös ceremoni.
• I kyrkan står altaret i mitten av rummet.
• På altaret brinner ljus och rökelse.
• Kanske kan vi dekorera altaret med vackra blommor.
• Prästen står vid altaret under mässan.
• Altaret är en helig plats i kyrkan.
• Offeranden läggs på altaret som en symbolisk gest.
• Altaret är en central del av gudstjänsten.
• Altaret är en symbol för samlingen av troende.
• Korset på altaret påminner om Kristi offer.

Synonymer

• Altare
• Helgedom
• Offerplats
• Tempel
• Altarring

Antonymer

• Kor
• Centralpunkt
• Helgedom
• Offerplats

Etymologi

Ordet altare kommer från latinets altare, som i sin tur härstammar från ordet altus som betyder höjd eller upphöjning. Ett altare är en upphöjning eller plats där religiösa offer eller ceremonier äger rum. I kristen tro används altaret i kyrkan för att utföra nattvard och andra liturgiska handlingar.

Seralj • Kall • Tavla • Fras • Tukta • Trots att • Mol allena • Lasson • Mupp • Ukas •